Igår begav jag mig ut i regnet och Apelsinplan. Där väntade nämligen ett derby mellan IFK Göteborg och BK Häcken i U17 Allsvenskan södra.
IFK Göteborg som ligger fyra i U17 Allsvenskan Södra och BK Häcken som inför denna match låg på en nedflyttningsplats.
Häcken har haft en väldigt tung inledning av U17 Allsvenskan med åtta förluster av tretton spelade matcher.
Men derby är alltid ett derby och allt kan hända, så blev det i den här matchen. Häcken började i ett otroligt högt tempo och man körde på omställningar. Något som gav resultat direkt då Theo Kornbakk hann göra både 0-1 och 0-2 efter ca 15-20 min.
IFK förstod allvaret, ökade tempot och körde på omställningar även dom. Axel Gunnarsson reducerade för IFK Göteborg en bit in i första halvlek.
Men detta skrämde inte BK Häcken som spelade med stort självförtroende och kämparglöd. Häcken hade inte lagt skorna på hyllan ännu och skrämdes inte av IFK:s reducering. I en försvarsmiss av IFK var Ismar Bilajbegovic snabbt framme och kunde öka på Häckens ledning till 1-3. Det blev också halvtidsresultatet.
I andra halvlek så gjorde IFK ett byte som jag reagerade på. Den otroligt duktige Victor Niklasson byttes ut och jag tror att Måns Saebbö kom in istället för honom. Rätta mig gärna om jag har fel. Visst, Måns Saebbö är tung framåt och en otroligt skicklig anfallare men Victors kvalitéer hade behövts på plan.
Men sedan ökade Häcken på ledningen till 1-4 även denna gång genom Ismar Bilajbegovic, ett riktigt snyggt mål dessutom. Efter detta så hörde jag från IFK:s bänk att man gav instruktionen att bara köra långt. Då förstod jag varför man tog bort Victor och satte in Måns istället.
Detta är något IFK är bra på, har alltid varit och detta genomsyrar alla åldersgrupper i föreningen. Men det är ju en kvalité det också och i denna matchen gav det resultat. Häcken blev väldigt osäkra när IFK körde långt, spelade aggressivare och satte press.
IFK fick en straff och gjorde mål. En väldigt billig straff om ni frågar mig. Jag brukar aldrig eller väldigt sällan kritisera domarna på matcherna. Men denna gången måste jag bara få skriva av mig. I den här matchen gjorde domaren en otroligt svag insats. Dels blåste han sönder matchen och tog väldigt konstiga domslut. Väldigt många domslut som var emot Häcken tyvärr.
Efter straffen fortsatte IFK Göteborg att mata på med långa bollar och Häcken hade svårt att hänga med. Dels var man otroligt trötta och IFK är skickliga på detta som jag tidigare skrev. Häcken fick frisparkar emot sig, dels taktiska men vissa var för att man inte hängde med helt enkelt.
På en frispark lyckas IFK göra 3-4. Detta blev också slutresultatet i matchen. IFK:s Anton Ocampo hade en väldigt fin frispark i slutminuterna som gick i ribban tyvärr. Närmare en kvittering än så kom man tyvärr inte.
Kul att Häcken trots den tunga inledningen av säsongen tog sig i kragen och vann den här matchen. Alltid kul att vinna ett derby kan jag tänka mig.
Det jag kan konstatera av matchen är att båda lagen har många spelare med fina kvalitéer på gång. Om vi tittar på IFK Göteborg så har dom spelare som Victor Niklasson, Anton Ocampo, Elliott Bäcklund och Måns Saebbö som håller hög kvalité.
I BK Häcken finns spelare som Theo Kornbakk, Rasmus Wendt, Mirad Garza, Ismar Bilajbegovic, Filip Trajanovski och Atakan Kinali som jag hoppas tar sig hela vägen till Häckens a-lag.
Så här sade Häckens tränare Oscar Marek efter matchen:
“Oerhört skön seger med tanke på hur matchbilden såg ut. När IFK gör 3-4 trodde jag faktiskt att vi skulle tappa det till 4-4 men att se killar kriga så här var helt fantastiskt. Jag tycker vi är ett bättre lag än Blåvitt idag även om inte tabellen visar det. Men just spelmässigt så är det vi som skapar lägena och dom får tjonga. Taktiken gick hem”
Nu väntar Gothia Cup för BK Häcken och IFK Göteborg.
Glad Midsommar på er!
//Rudy Alvarado
